Som jag tidigare beskrivit så är det enkelt att fatta beslut om påföljder när det gäller förseelser som tex dopningsbrott som både är väl förankrade, uppfattade, accepterade och reglerade i regelverk.

När det gäller händelser som ingen? kunnat förutse eller ens haft fantasi nog att tro att de skulle kunna inträffa, så blir det ju genast svårare både att bedöma verkan av händelsen och att fatta beslut om lämplig påföljd.

Som jag tidigare skrivit så finns det knappt några stadgar som är skrivna för att kunna täcka upp de mycket ovanliga och obegripliga händelser som har inträffat här under J-SM och J-EM, det finns helt enkelt inget prejudikat för hur man ska agera som klubb eller förbund. I dessa fall kan det mycket väl vara så att de moraliska aspekterna får en större betydelse än de rent formella, just av den anledningen att det finns inget TYDLIGT regelverk för detta.

Det JAG skulle vilja är att den eller de som gör sig skyldiga till förseelser, tar SITT ANSVAR och på ett uppriktigt och ärligt sätt försöker att stå för sina handlingar, och det på ett sätt som man kan komma överens om från fall till fall, när det inte finns reglerat vad och hur man i alla lägen skall förfara.